✽KimEngman

Jag har det inte lätt nu ja e, måste få tycka lite synd om mig själv.
Första gången ja blivit smått avundsjuk på de som har stillasittande jobb.
Har förr tyckt att mitt jobb är jobbigt men samtidigt Bra att man får röra på sig. Slipper man bli tjock liksom. ;)

Men nu... Alltså jag är hur fet som helst, känner mig som en tung flodhäst med lika bra kondition som en död grävling.
Jag har svårt att gå för varje rörelse skär i ljumskarna och de känns som nån sparkat mig på svanskotan.
Ja vill inte ha mitt jobb längre...

Men vila säger alla, lyssna på kroppen du måste ta det lugnt bla bla bla.
Det är inte så lätt när vi inte har råd att leva på bara en lön som väldigt många andra verkar ha!? Fattar inte det jag helt ärligt. Så jävla mkt utgifter har inte vi, lever inte direkt lyxliv om man säger så.
Har ett par byxor och 2 toppar som ja kan ha i nuläget, mer har ja inte haft råd att köpa. Jävligt kul
Så ja vafan gör man? Bara att jobba på, blinka bort tårarna och inte visa "kunderna" hur ont man har. Jag är också förberedd på att jag Aldrig kommer bli bra igen. Eftersom ja inte vilar nu utan fortsätter slita ut mig fast det gör ont, trappor är ju döden det. Kommer jag någonsin kunna rida igen liksom?

En hiss hemma hade ju inte heller vart fel liksom. Kul när man kommer hem från jobbet och måste sitta i bilen och gruva sig för att gå upp till lägenheten, hämta Enzo gå ner för trapporna och sen upp igen. Så jävla frustrerande. Ser ut som shit hemma också men jag Pallar inte städa när ja kommer hem. Det går liksom inte. Spyr (inte bokstavligen) på allt just nu och vill bara ha augusti nu så ja får slippa det här. Men 3 månader, det är måååånga dagar det som ska fortsätta att bara bli värre antagligen.

Ja nu har jag fått klaga lite iaf. Tur ingen läser detta för säkert är det förbjudet och otacksamt att inte tycka att det här är det bästa som hänt mig. Men hur fan kan man tycka det?! Det suger att känna att det är en plåga att kliva upp varje dag. Förutom på helgerna då jag slipper jobba.

Nu sitter jag i bilen på åsbäcksgatan och skakar av skräck inför de 17 trapphus inklusive källargångar som ja nu måste plåga mig igenom.
Kommer väll få hålla på till 10 ikväll ja i den takt ja kan röra mig i..
Ja är inte bitter!